Forskning

Forskning

Trots att det forskas alldeles för lite om stamning i världen, så har vi i Sverige fått en alldeles egen doktor i stamningsforskning sedan 2005: Per Alm. Nedan står det lite om hans avhandling. Går att beställa på Stamningsförbundet.

Annan intressant länk är http://www.stammering.org/research_links.html

On the Causal Mechanisms of Stuttering
by  Alm, Per (1963), Department of Clinical NeuroscienceDate published: 2005
Publisher: Department of Clinical Neuroscience, Lund University
Thesis defended: 2005-02-25 13 location: Aulan Universitetssjukhuset Lund
The faculty’s opponent: Professor Espen Dietrichs, Oslo Universitet, Nevrologisk avdelning, Rikshospitalet, Oslo
Classification: Neurology, neuropsychology, neurophysiology
Keywords: stuttering; basal ganglia; dystoniaAbstract: Stuttering is one of the most common speech disorders. However, the etiology is poorly understood, and is likely to be heterogeneous. The aim of this thesis was to clarify causal mechanisms, focusing the brain. The project included theoretical development based on published data, and a broad approach of explorative studies and testing of hypotheses.

The theoretical work focused the basal ganglia, leading to a model based on the dual premotor systems hypothesis (G. Goldberg, 1985, 1991), which defines two parallel premotor systems: the medial (the basal ganglia and the SMA), and the lateral (the lateral premotor cortex and the cerebellum). Stuttering is suggested to be caused by a disturbance of the medial system, in most cases in the basal ganglia. The core dysfunction is proposed to be impaired ”go-signals” from the medial system, supposed to trigger the next motor segment in speech. According to this model, under some conditions speech control is shifted from the medial to the lateral system, thereby bypassing the dysfunction and resulting in fluent speech. The lateral system is suggested to be active when speech is combined with sensory input, like chorus speech or metronome. Also the effect of altered auditory feedback in reducing stuttering is proposed to be based on this mechanism. It seems as the lateral system is able control speech timing without sensory input, but that this demands increased attention to some particular aspect of speech, as occurs in imitation of dialects, exaggerated rhythm, reduced speech rate, or role play. Also singing is suggested to be based on the lateral system.

Superfluous muscular activation accompanying stuttering may be a type of dystonia: involuntary contractions related to the basal ganglia disturbance. The high prevalence of stuttering at age 2.5 to 3 years is proposed to reflect a normally occurring peak in the number of dopamine receptors at this age.

A total of 35 stuttering adults participated. Two studies, of copper metabolism and ”startle prepulse inhibition”, did not indicate any significant differences in comparison with matched controls.

It has previously been reported that stuttering may be associated with increased neuromuscular reactivity, measured as exaggerated eye-blink in response to noise. This aspect was investigated. The stuttering group showed somewhat stronger eye-blink, though not statistically significant. Strong eye-blink was not related to anxiety, but was clearly related to low calcium, which is known to increase the excitability of the nervous system. The stuttering group showed somewhat lower calcium, and a weak tendency towards more severe stuttering in case of low calcium. It is possible that low calcium can increase the severity of stuttering in some cases.

A subgroup reported some traits of childhood ADHD, and this group typically also reported neurological incidents before the onset of stuttering. The subgroup without traits of ADHD typically reported having stuttering relatives but no neurological incident.

List of papers in this dissertation

Per Alm. 2004. Stuttering, emotions, and heart rate during anticipatory anxiety: a critical review. Journal of Fluency Disorders vol 29pp 123-133. Elsevier.

Per Alm. 2004. Stuttering and the basal ganglia circuits: a critical review of possible relations. Journal of Communication Disorders vol 37pp 325-369. Elsevier.

Per Alm. 2004. Copper in developmental stuttering: a study of plasma copper, ceruloplasmin, and estimated free copper. Folia Phoniatrica et Logopaedica S. Karger AG, Basel. (inpress)

Per Alm. 2004. Stuttering and sensory gating: a study of acoustic startle prepulse inhibition. . (submitted)

Per Alm and Jarl Risberg. 2004. Stuttering in adults: the acoustic startle response, temperamental traits, and biological factors. . (submitted)

Hämtad från http://theses.lub.lu.se/postgrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=med_1035&recordformat=display 050913

Svensk kommentar om avhandlingen:

Utskrivet från: http://www.lu.se/o.o.i.s/1383?visa=pm&pm_id=258  050913

Medicin, vård och hälsa
Publicerad: 2005-02-14 15:58

Vad orsakar stamning?

Stamning är ett av de vanligaste talproblemen, och förekommer i hela världen. Olika teorier har förlagt orsaken till stamning än till omgivningens reaktioner, än till stammarens psyke och än till felreaktioner i hans eller hennes hjärna. Per Alm vid Lunds universitet har nu skrivit en avhandling i neuropsykologi om stamning.

Enligt Per Alm verkar stamning handla om ett problem med talets startsignaler. Varje stavelse behöver en signal som talar om exakt när den ska starta – om det blir problem här så fastnar man i talet. Man får svårt att komma igång, eller upprepar det man redan sagt.
Ett känt faktum är att stammare ofta tillfälligt slipper sin stamning när de sjunger, imiterar en dialekt, talar i kör eller på andra sätt förändrar sin röst. Per Alm förklarar detta med att det är hjärnans ”andra talsystem” som då kopplas in. Enligt hans modell finns det nämligen två parallella talsystem. Vanligt spontant tal antas vara kopplat till ett system som bl.a. inkluderar basala ganglierna, strukturer mitt i hjärnan som har viktiga funktioner för automatisering. Det verkar vara detta system som stammande har problem med. Sång, kör-talande och annat förändrat tal tycks däremot gå via det andra systemet och flyter oftast bra även hos dem som stammar.
Per Alms modell skulle också kunna förklara varför många stammande får bättre flyt om man i hörlurar förvränger hur de hör sin egen röst – det ändrade ljudet leder till ett skifte av styrsystem för talet. Forskning pågår, särskilt i USA, om möjligheterna att använda förändrat ljud i en hörapparat som talhjälpmedel för stammande.
Teorin om att stamning har samband med de basala ganglierna framfördes ursprungligen redan på 1920-talet, men Per Alm har vidareutvecklat den och plockat in fler pusselbitar. Att stamning oftast börjar vid 2-3 års ålder, och i många fall försvinner av sig självt ganska snart, kan enligt denna teori ha samband med en naturlig fas i utvecklingen av signalsystemen i basala ganglierna.

Avhandlingen heter On the causal mechanisms of stuttering. Per Alm nås på tel 046-177907, per.alm@psykiatr.lu.se. Disputationen äger rum fredagen 25 februari.
Ingela Björck