I skollagen står det att alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Utbildningen skall ta hänsyn till elever med särskilda behov. Verksamheten ska bland annat bygga på demokratiska värderingar och aktning för varje människas egenvärde. (skollagen)

I FN-konventionen om barnets rättigheter står det att ett barn med handikapp har rätt till särskild omvårdnad, bland annat effektiv tillgång till undervisning och utbildning.

Men flera lagar finns!!!

• "Jag vill säga något!"

• HSO rättsdatabas

• Utredning vill skärpa skolans ansvar för kränkning av elever

• Flera exempel på lagar vi/barnen kan åberopa oss/sig på

• Uttalande angående väntetider och logopedbrist

• Öppet brev till politikerna och motion till riksdagen (extern länk)

   

---

Vågar vuxna ta matchen?

Nu presenteras "Jag vill säja något!" ett nytt material för ungdomar från Barnombudsmannen. Det handlar om barnkonventionen i praktiken. Ur innehållet: "Du har rätt att bli bemött som en individ och inte bara som en representant för alla ungdomar." "Rektorn är ingen diktator." "Jag lyckades stoppa stängningen."

Vågar vuxna verkligen låta ungdomar ha inflytande? Hur ska ungdomar kunna hävda sin rätt om de inte känner till vilka rättigheter de har? "Jag vill säja något!" har gjorts av Barnombudsmannen på uppdrag av regeringen.

 

---

Handikappförbundens Rättsdatabas

Rättsdatabasen har utvecklats och uppdaterats av Handikappförbundens jurister sedan slutet på 90-talet och innehåller i dag ett par tusen sammanfattningar av viktiga rättsfall. Det är domar och beslut huvudsakligen från de högre instanserna (hovrätterna, Högsta Domstolen, kammarrätterna, Regeringsrätten, JO och JK) som samtliga berör frågor av särskilt intresse för människor med funktionshinder. Handikappförbundens jurister bevakar rättsläget och uppdaterar kontinuerligt rättsdatabasen med sammanfattningar av nya intressanta rättsfall.

Handikappförbundens rättsdatabas är ett praktiskt och prisvärt arbetsredskap för handikapporganisationer, advokatbyråer, assistansanordnare, myndigheter och enskilda människor med funktionshinder. Rättsfallen kan användas i enskilda ärenden, vid rådgivning och under utbildningar. En modern och nyligen uppdaterad sökfunktion gör det möjligt att snabbt hitta relevanta rättsfall genom att söka på bland annat ämnesord, fritext, målnummer, viss domstol eller viss tidsperiod.

Rättsdatabasen drivs utan vinstintresse och finansieras helt och hållet genom abonnemangsavgifterna. För mer information eller för att teckna ett abonnemang, kontakta Eva Bucksch, redaktör, tel: 08-546 404 00
rattsdatabasen@hso.se

sidan upp

---

Utredning vill skärpa skolans ansvar för kränkning av elever

(hämtat från http://www.regeringen.se/sb/d/2926/a/19983)

En ny lag om förbud mot kränkning av elever. Det föreslår Skolansvarsutredningen i betänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU 2004:50).

Förslaget innebär att kommun eller annan som driver skolverksamhet blir skadeståndsskyldig mot elev som skolan diskriminerar på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Den nya lagen ska även omfatta elever som mobbas eller kränks av andra elever eller av skolans personal.

Bevisbördan läggs till stor del på skolan. Om en elev har särbehandlats och påstår att det skett på grund av kön, etnisk härkomst eller annat är det skolans sak att bevisa att orsaken är en annan annars blir skolan ansvarig. Skadeståndet skall omfatta ersättning både för den kränkning som diskrimineringen medfört och eventuell ekonomisk skada.

Om en skola har fått reda på att en elev mobbats eller trakasserats måste skolan, för att undgå ansvar, visa att alla rimliga åtgärder vidtagits för att hindra fortsatta trakasserier, eller att sådana åtgärder inte skulle ha hjälpt. Det är en skärpning av det skadeståndsansvar som gäller idag. Blir en elev direkt trakasserad av skolpersonal blir skolan ansvarig utan vidare.

Betänkandet går inte in i detalj på vad skolan ska göras för att hindra kränkningar av olika slag. Det beror bland annat på att skollagstiftningen är under omarbetning, och att skolan i framtiden kan få större möjligheter att ingripa mot elever som mobbar

Ett särskilt förbud skall gälla mot att diskriminera funktionshindrade elever genom att försumma skäliga åtgärder för att göra skollokalerna lika tillgängliga och användbara för dem som för andra elever. Vad som är skäligt beror till stor del på skolans resurser.

Skolornas tillämpning av lagen ska stå under tillsyn inte bara av Skolverket, Jämo, DO, HomO och Handikappombudsmannen, utan även av Barnombudsmannen (BO). Alla ombudsmän skall ha rätt att processa mot skolan på en elevs vägnar.

Lagen ska tillämpas även utanför den egentliga skolverksamheten (som även omfattar förskolor), till exempel vid utbildning av vuxna på folkhögskolor.

Enligt förslaget ska lagen träda i kraft den 1 januari 2005.

(SLUTNOT: Betänkandet hittar du i sin helhet på regeringens hemsida som .pdf fil.)

sidan upp

---